Privata och offentliga aktörer i samarbete – utvecklingen av viktiga nordiska grödor fortsätter
Under 2024 till 2026 pågår fyra samarbetsprojekt – med fokus på potatis, bär, vårvete och havre – inom det Nordiska partnerskapet mellan offentliga och privata aktörer (PPP) för pre-breeding. Under det senaste året har framsteg gjorts, bland annat när det gäller att identifiera sorter med viktiga egenskaper mot sjukdomar, skadedjur, torka och andra utmaningar relaterade till klimatförändringarna.
Översta bilden visar projektdeltagare i CResWheat under ett fältbesök hos Lantmännen i Svalöv, 2024. Foto: Marwan Alamrani, SLU.
En kort växtsäsong i kombination med oförutsägbart väder och nya skadedjur eller sjukdomar innebär att det nordiska jordbruket står inför unika utmaningar. Att utveckla nya växtsorter för att hantera dessa frågor kräver både lång tid och många resurser. Det är därför den offentliga sektorn i Norden samarbetar med privata växtförädlingsföretag för att uppnå största möjliga nytta för det nordiska jordbruket. Detta görs genom det Nordiska PPP-samarbetet för pre-breeding. Under den nuvarande projektperioden (2024-2026) pågår fyra PPP-projekt.
Ett av dessa projekt förkortas till ”CResWheat II” och har som huvudmål att stödja utvecklingen av vårvetesorter som är anpassade till den nordiska regionen och motståndskraftiga mot utmaningar kopplade till klimatförändringar, skadedjur och sjukdomar. I fas ett av projektet (2021-2023) utvärderades cirka 190 europeiska vetesorter och nordiska förädlingslinjer i mer än 20 fältförsök på sju platser i fyra nordiska länder. Genom denna omfattande testning identifierades vetelinjer som uppvisade variationer i blomningstid samt motståndskraft mot flera viktiga sjukdomar och abiotisk stress (stress orsakad av icke-levande faktorer) som groddning före skörd.
I fas två fokuserar projektet på användandet av egenskaper som resistens mot de viktigaste vetesjukdomarna (gulrost, brunrost, svartrost, svartpricksjuka, mjöldagg, brunfläckssjuka, vetets bladfläckssjuka) och spannmålscystnematod samt groddning före skörd i vårvetesorter som är anpassade till nordiska odlingsförhållanden. De viktiga egenskaperna ska nu korsas in från donatorer som identifierades i fas ett av projektet.
Oväntad och ovälkommen fluga
– Ytterligare en intressant utveckling är att vi på senare tid har sett upprepade fall av angrepp av kornflugan (Chlorops pumilionis) i vårvete. Även om det inte ingick i våra ursprungliga mål har vi insett att det är ett växande problem, och i fas två undersöker vi gamla lantsorter och kultivarer för att hitta nya resistenskällor. Denna fråga är särskilt angelägen eftersom det för närvarande inte finns någon känd resistens eller tolerans mot kornflugan och endast begränsade kemiska bekämpningsalternativ finns tillgängliga, säger projektledaren Therese Bengtsson, docent vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Ett annat PPP-projekt som fokuserar på spannmål förkortas RobOat. Hittills har projektet sammanställt en panel med 259 havreaccessioner som bland annat kommer från NordGen och växtförädlingsföretaget Nordic Seed. Under 2024 uppförökades urvalet i Alnarp av NordGen och undersökningen av de kritiska tillväxtstadierna för torka och vattenstress hos havre påbörjades. Syftet är att optimera fenotypningsmetoden för torka och även att identifiera nordiska havresorter och förädlingslinjer med olika respons på temperatur och nederbörd. Under 2025 kommer fältaktiviteterna att fortsätta för att testa havrens motståndskraft mot torka, ihärdigt regnande, kronrost och havreflygsot.
– Vi ser verkligen fram emot den kommande växtsäsongen och de första riktiga fältförsöken. Projektet för sammanför de nordiska ländernas mångsidiga expertis inom havre och vi kommer att lära oss mer om hur havre beter sig under olika former av stress, något som förväntas öka i takt med klimatförändringarna, säger projektledare Marja Jalli, gruppchef och specialforskare vid Naturresursinstitutet (Luke).
Bär och potatis med sjukdomsresistens
Projektet BERRIES har som huvudsyfte att utveckla den samling av genetiska resurser inom jordgubbar och hallon som finns tillgänglig för nordisk och baltisk växtförädling. Några av de viktigaste aktiviteterna sedan projektet startade har varit att samla in data från fenotypning av jordgubbar, och förberedelser görs för att dela pollen och frö mellan projektpartners. Dessutom har en kärnuppsättning med 188 unika hallonkloner från de nordisk-baltiska samlingarna definierats och studerats utifrån genotyp (organismens genetiska uppsättning) och fenotyp (en individs fysiska egenskaper, till exempel färg och höjd).
– Ett försök har också genomförts där man jämfört olika svampar som orsakar svartröta i hallon, detta som en förberedelse för ytterligare försök där en rad sorter kommer att testas i jakt på resistenskällor, säger Dag Røen, växtförädlare och projektledare vid Njøs frukt- och bärcenter.
Det sista av de fyra projekten, förkortat ”SustainPotato II”, är en fortsättning från den tidigare projektperioden och fokuserar på potatis med huvudsyftet att utveckla mer robusta och konkurrenskraftiga nordiska potatissorter. Det primära målet är tydligt: att förbättra sjukdomsresistensen inom den nordiska potatisförädlingen, med särskild tonvikt på att bekämpa potatisbladmögel (Phytophthora infestans). Förutom resistens mot bladmögel fokuserar andra delar av projektet på att studera interaktioner mellan växternas mikroorganismer och prediktiva förädlingsstrategier.
– Potatisbladmögel hotar den nordiska potatisproduktionen. Därför är det avgörande att identifiera resistensgener i samarbete med växtförädlingsföretagen. Under 2024 fortsatte arbetet kring resistens mot bladmögel som planerat. Genotypning, fenotypning och fältförsök vid Danespo, Graminor, METK och SLU, är exempel på några projektaktiviteter som genomfördes, säger projektledaren Aakash Chawade, docent vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Pågående PPP-projekt
Det nordiska PPP-samarbetet för pre-breeding finansieras av de nordiska länderna genom Nordiska Ministerrådet samt av växtförädlingsverksamheterna i Norden. Budgeten för projektperioden 2024-2026 uppgår till 60,9 miljoner svenska kronor (26,9 miljoner kommer från de nordiska länderna och 34 miljoner från växtförädlingsverksamheterna). Sekretariatet för PPP-samarbetet är placerat hos NordGen. Läs en rapport om föregående projektperiod (2021-2023) här.
Deltagande projektpartners
"BERRIES – Development of Germplasm for Berry Crops"
Njøs frukt- og bærsenter AS (NO) – Graminor AS (NO) – Naturresursinstitutet Luke (FI) – Estonian University of Life Sciences (EE) – Institute of Horticulture (LV) – Programmet för odlad mångfald/SLU (SE) – Köpenhamns universitet (DK) – Norsk institutt for bioøkonomi, NIBIO (NO)
"RobOat – Robustness of Oats for the Nordic Region"
Agrologica (DK) – Boreal Plant Breeding Ltd (FI) – Graminor AS (NO) – Lantmännen (SE) – Islands lantbruksuniversitet (IS) – Naturresursinstitutet Luke (FI) – Lunds universitet (SE) – Norges miljø- og biovitenskapelige universitet, NMBU (NO) – NordGen (de nordiska länderna) – Nordic Seed A/S (DK) – Oatly (SE) – SLU (SE)
"CResWheat – Pre-breeding for Nordic climate-resilient spring wheat II"
SLU (SE) – NordGen (de nordiska länderna) – Nordic Seed A/S (DK) – Boreal Plant Breeding Ltd (FI) – Sejet Planteforædling I/S (DK) – Naturresursinstitutet Luke (FI) – Lantmännen (SE)//NMBU (NO) – Aarhus universitet (DK) – Graminor AS (NO) – Centre of Estonian Rural Research and Knowledge, METK (EE)
"SustainPotato – PPP Collaboration to Advance Nordic Potato Variety Development With Enhanced Resistance to Diseases by Pre-breeding Phase II"
Graminor AS (NO) – Danespo (DK) – SLU (SE) – NIBIO (NO) – NordGen (de nordiska länderna) –METK (EE)