NordGen Skog

Svalbard Global Seed Vault

Besök oss på Facebook


Instagram

Skog och klimat

Skogsträdsförädling och val av föryngringsmaterial i ett förändrat klimat

Klimatet förändras och den resulterande temperaturhöjningen anses vara en viktig faktor som påverkar skogarnas tillväxt och vitalitet. I Sverige förutspås en ökad skogsproduktion på upp till 20 – 40 % år 2100, huvudsakligen beroende på en förlängd tillväxtperiod. I motsats, förväntas ökad risk för frostskador som en konsekvens av högre temperatursumma och tidigare knoppsprickning medan nätterna fortfarande är relativt långa på våren.

Phenology variation spruce_Andersson Gull

Att matcha fenologi och tillväxtmiljö är avgörande när klimatet förändras. Foto: Skogforsk

Också skadeinsekter och skadesvampar kan gynnas och därmed skapa ett ökat hot mot trädens vitalitet.

Även om träd är långlivade och generellt anpassade till varierande förhållanden under livstiden kommer en bättre anpassning av tillväxtrytmen till det nya klimatet att behövas. Med skogsträdsförädling finns möjligheter att reagera på effekter av klimatförändring mycket snabbare och proaktivt i jämförelse med det naturliga urvalet.

Långsiktiga strategier. Våra inhemska trädslag är anpassade till en kombination av ljus- och temperaturklimat som skapar branta anpassningsgradienter. Det är en pågående evolutionär process där nuvarande anpassning sannolikt inte är optimal från ett mänskligt användningsperspektiv. Antingen är träden inte tillräckligt härdiga för att föryngringar ska lyckas (t.ex. tall på kärva lokaler), eller avslutar träden tillväxten onödigt tidigt på hösten (t.ex. gran på milda lokaler), vilket skapar ett behov av förflyttningsrekommendationer för frön och plantor för att optimera skogarnas värdeproduktion. Av nödvändighet måste en metaförädlingspopulation struktureras i flera underpopulationer för att omfatta olika klimatförhållanden och undvika missanpassning.

Ett varmare klimat kommer att skapa nya kombinationer av ljus- och temperaturklimat som ännu inte upplevts i stor skala. Som en följd av detta sätts förädlingspopulationer samman genom att välja träd som presterar bra på särskilt varma (eller kalla) lokaler i ett speciellt ljusklimat (breddgrad). Dessutom gynnas träd som är generalister med lågt genotyp och miljösamspel och träd med hög resistens mot skadeinsekter och skadesvampar, tillsammans med traditionella urvalskriterier (vitalitet, tillväxt, stam- och vedegenskaper). Som exempel kan en fröplantage som anläggs idag producera frö som passar i ett framtida klimat när plantagen är mogen, genom ett noggrant och framåtsyftande urval av plantagekloner från olika förädlingspopulationer.

Omedelbara åtgärder. Förädling tar tid och det är en avsevärd tidsfördröjning mellan åtgärder i förädlingspopulationer och verkan i förökningspopulationer och operativt skogsbruk. Skogsskötselåtgärder som förkortad omloppstid, användning av art- och populationsblandningar, byte av trädslag, etc. kan appliceras direkt för att öka förberedelserna och motverka effekterna av klimatförändringen. På liknande sätt kan en dynamisk strategi för fröanvändning, som bygger på responsfunktioner, matcha nuvarande föryngringsmaterial med framtida växtförhållanden på en given föryngringslokal.

Skogforsk och Metla har i samarbete med SMHI och FMI och med finansiering från EU:s FP7 och Föreningen Skogsträdsförädling, utvecklat nya responsfunktioner för tall i Sverige och Finland norr om breddgrad 60˚ N. Funktionerna bygger på de nya klimatindex som används i scenario- och ensembleanalyser i klimatforskningen. Klimatindexen är också justerade mot observerade klimatdata för korrektion av systematiska fel. Genom att ta hänsyn både till dagens klimat, vilket är avgörande för plantornas etablering och överlevnad, och framtida förhållanden, vilka bestämmer växtbetingelserna under omloppstiden, är det möjligt att optimera användandet av dagens föryngringsmaterial.

Ett webbaserat verktyg för vägledning, där användaren väljer både föryngringslokal och framtida klimatscenario, håller nu på att konstrueras. Ett generellt utfall är att frökällor bör användas på något nordligare lokaler, eller på högre altitud, jämfört med tidigare rekommendationer. Ett liknande projekt, där Sverige, Finland, Norge och de Baltiska länderna samarbetar för att utveckla responsfunktioner för gran, har nyligen startats i fas två av forskningsprogrammet ”Future Forest”.

Tekst: Bengt Andersson Gull and Mats Berlin, Skogforsk, Sweden