Varför bevara husdjursgenetiska resurser?

Grunden för en bevarad genetisk variation är en levande population med tillräckligt antal djur där användningen sker med beaktande av släktskapsparningar och utan att enskilda individer tillåts få alltför starkt inflytande. Bevarandet kan gjöras på flera sätt.

Metoder
Ofta behövs dock extra understöd och säkerhet för raser som hotas av genetisk erosion eller utrotning. Man talar i princip om tre sätt för bevarandet:

In situ:  Bevarande av en ras i vanlig användning i sin ursprungs-/ utvecklingsmiljö
Ex situ in vivo:  Bevarande genom an aktiv levande population, men utanför den ursprungliga miljön.
Ex situ  (cryo): Bevarande av sperma, oocyter, embryon och kroppsceller i flytande kväve.

De nordiska länderna har, liksom många andra, alla byggt upp genbanksverksamhet för att garantera att man kan efterleva CDB (konventionen om biologisk mångfald)  på detta sätt beträffande husdjursgenetiska resurser. CBD er det enda internationella avtal som förpliktar länderna till att ta vara på sina husdjursgenetiska resurser.

Genetisk variation
Den genetiska variationen bland husdjur är en grundläggande faktor för effektiva djurpopulationer med möjlighet till utveckling och förbättring. Det är också den som avgör om en population kan klara förändringar i livsmiljö och produktionsförhållanden, som kan förändras på ett sätt vi inte kan förutse idag. Konventionen om biologisk mångfald har denna utgångspunkt med hänsyn till livsmedelssäkerheten. Genom att ha undertecknat den har respektive land åtagit sig nationellt ansvar för husdjursgenetiska resurser enligt dess principer.
Efterfrågan på livsmedel av mera diversifierad typ och ursprung ökar i världen. Upprätthållen eller ökad genetisk variation är en förutsättning för att kunna möta detta.

Livsmedelssäkerhet
Husdjuren spelar en stor roll i världens livsmedelsförsörjning. FAO:s beräkningar pekar på att 30 - 40 % av mänsklighetens kaloriintag kommer från husdjursprodukter och andelen är något ökande. Husdjuren ger förutom livsmedel produkter som fiber, skinn, är dragkraft och bidrar till rekreations- och sportaktiviteter. Husdjuren har ofta också national- och regionalpolitisk betydelse med bidrag till handel, landskapsvård m.m. samt har kulturhistoriska värden.

Kommersiella avelsprogram
I moderna avelsprogram för stora kommersiella raser görs ett mycket starkt urval och populationerna baseras på ett begränsat antal individer främst på handjurssidan. Detta minskar variationen och ökar inaveln. Det är viktigt i dessa avelsprogram att en optimalisering mellan graden av släktskap och urvalsintensitet sker, så att populationens variation långsiktigt upprätthålls och den effektiva populationsstorleken inte begränsas.
Det finns numera väl utvecklade datahjälpmedel för detta och användning av dem är en viktig faktor för det långsiktiga bevarandet av raserna som husdjursgenetiska resurser.  EVA (EVolutionary Algrorithm) är ett sådant program som utvecklats med stöd av NordGen och som finns fritt tillgängligt via hemsidan. Detta program utnyttjas både för stora kommersiella populationer (t.ex. holstein och röda raser inom VikingGenetics) och för bevaranderaser av olika djurslag i flera länder i Norden och Baltikum.

Hotbedömning
Många av jordens mindre husdjurspopulationer hotas och globalt sett försvinner minst ett dussintal varje år genom den pågående genetiska ”erosionen”. Som hjälp för att bedöma vilket hot en population har finns en standard för kategorisering framtagen av FAO . Den kan vara ett bra stöd för de nationella åtgärder som måste sättas in.

Förändrade förutsättningar
Bevarande av genetiska resurser ger en säkerhet mot framtida förändringar i förutsättningar. I dag kännetecknas intensiv jordbruks- och husdjursproduktion av stor användning av gödselmedel och kraftfoder samt dessutom läkemedel i hög grad. Med detta beaktat och pågående klimatförskjutningar utgör den genetiska variationen en säkerhet i nya produktionsförutsättningar och i kampen mot sjukdomar.
Det strategiska värdet av genetiska resurser kan vara mycket stort. En förlust genom t.ex. epizootiska utbrott över ett större område eller land ger starka motiv för att bevara genbanksmaterial i tillräcklig och helt säker omfattning så att en ’omstart’ kan göras för avelsprogram. Biobanker av olika slag ger dessutom utmärkt underlag för forskning på molekylärgenetisk nivå m.m.

Kulturell och historisk betydelse
Lokala eller regionala raser har ofta betydande kulturell och socio- ekonomisk betydelse då de kan ge förutsättningar för uppehälle med nischproduktion och utnyttjande av marginalresurser på platser där modern intensiv produktion är omöjlig.
Husdjuren belyser ofta viktiga steg i den historiska och kulturella utvecklingen i ett område. De visar dessutom på den viktiga anpassningen och samspelet mellan människor och husdjur.
Raser är ett resultat av regionala anpassningsprocesser över lång tid. Inhemska raser kan vara en viktig del av varumärket för ekologiska livsmedel.