NordGen

Svalbard Global Seed Vault

Besök oss på Facebook


Instagram

Främmande trädslag

Tema för konferensen i Uppsala i oktober var "Främmande trädslag-möjlighet eller hot?".

Sibirsk lerk Troms A Steffenrem 2008 kompr

Sibirsk lerk plantet i Nordland, Norge. Foto: Arne Steffenrem, Skog og landskap.

Under två innehållsrika dagar vände och vred vi på frågan om de främmande trädslagens vara eller icke vara. Syftet med konferensen var att vidga perspektiven genom att lyssna, fundera och diskutera kring frågan. Duktiga talare som bland annat representerade de olika Nordiska länderna, skogsbruket, myndigheterna och forskningen delade med sig av sina kunskaper och erfarenheter.

Några övergripande ord som vi förknippar med denna mångfasetterade fråga är bland annat avvägningen mellan möjligheter och risker, vilka värderingar vi har i bagaget, klimatförändringens påverkan på trädslag och skadegörare, och att användningen av främmande trädslag bör präglas av gott omdöme.

Vad händer nu? Tydligt är att främmande trädslag är ett aktuellt tema i flera av de nordiska länderna, vars delvis olika syn speglas i användning och regelverk. I Sverige ska regeringen fatta beslut om eventuella förändringar i lagstiftningen som rör främmande trädslag. Norge står inför en liknande process.

Behållningen av konferensen är individuell. Var och en av oss vet själva vad som gav de största intrycken och ”aha-upplevelserna”. Därför har vi valt att endast mycket kortfattat nämna något om innehållet eller budskapet från talarna. Tanken på en ”heltäckande” sammanfattning är snarast förmäten. Bättre är att titta i presentationerna, nu utlagda här.

Tack vare all fin medverkan tycker vi att konferensen blev så innehållsrik och lyckad. Hoppas att du också tycker det!

Sanna Black-Samuelsson, Skogsstyrelsen, Lena Sammeli-Johansson, Svenska Skogsplantor AB och Kjersti Holt Hanssen, NordGen Skog


Presentationernas innehåll eller budskap:

Jessica Kathle, NordGen inledde med en övergripande beskrivning av organisationens verksamhet och budget.

Karin Tormalm från Jordbruksdepartementet berättade om regeringens önskemål att se över om och hur skogsproduktionen kan öka.

Sanna Black-Samuelsson, Skogsstyrelsen presenterade slutsatser från ett regeringsuppdrag om främmande trädslag och vilka förslag som finns på hur framtida skogsodling ska regleras.

Tore Skrøppa, Norsk institutt for skog og landskap och Ivar Ekanger, LMD informerade att Norges förslag om införsel och skogsodling av främmande trädslag inför ändrade föreskrifter i den nya lagstiftningen ”Naturmangfoldlov” har väckt stor debatt och oenighet.

Thröstur Eysteinsson, Skogsstyrelsen Island berättade medryckande att skogsbruket är beroende av främmande trädslag, framför allt sibirisk lärk och sitkagran. Inhemska Betula pubescens står för 99.9% av all skog och ”seed police” saknas på ön.

Ditte Olrik, Danish Forest and Nature Agency beskrev blandade erfarenheter av främmande trädslag i Danmark, för arter såväl som för provenienser. Förutom växtpass saknas för närvarande en bra lagstiftning för främmande trädslag.

Teijo Nikkanen, Finska Skogsforskningsinstitutet beskrev att Finland främst använder sig av inhemska trädslag i skogsbruket, med undantag av sibirisk lärk. Främmande trädslag används i huvudsak för andra syften än skogsodling.

Melanie Josefsson, Naturvårdsverket berättade om en svensk strategi och handlingsplan för att hantera problemen med främmande arter. Inom EU pågår en liknande strategi. Nordeuropa och Baltikum har för övrigt utvecklat ett nätverk av databaser över främmande och invasiva arter, NOBANIS.

Ingrid Åkesson, Jordbruksverket beskrev de omfattande och viktiga skyddsåtgärder som vidtas för att förhindra att skadegörare på växter och träd inklusive deras produkter introduceras och sprids vid handeln inom EU.

Marie Larsson-Stern, Sveaskog menade att snabbväxande trädslag som contortatall och lärk på effektivt sätt kan öka tillväxten och möta en ökad efterfrågan på skogsråvara.

Marianne Eriksson, LRF Skogsägarna berättade att familjeskogsbrukaren generellt främst är skeptisk men ibland också lite nyfiken på främmande trädslag.

Ola Rosvall, Skogforsk redogjorde för försöksverksamhet med främmande trädslag och slog ett slag för ”adaptiv skogsskötsel” med uppföljning, analys och omprövning vid introduktionen av ett nytt trädslag.

Anders Fries, SLU beskrev i föredrag och poster nya forskningsresultat från fältförsök i Kanada som visar att tall angripits hårdare än contortan av insekten Mountain Pine Beetle, men i liten grad av contortans svampar. Produktionen var lägre för tall.

Per Hansson, SLU visade i föredrag och postrar på en omfattande självföryngring av contortatall med hög andel nyinfektion av STT Gremmeniella. Bestånden som även drabbats av snötrycksskador är på granmark.

Sten Edlund, Skogsstyrelsen gav en fördjupad bakgrund till nuvarande lagstiftning och förslag till nytt regelverk vad gäller skogsodling med contortatall.

Tomas Lundmark, SLU summerade slutsatserna från ett uppdrag om möjligheter till intensivodling av skog. Contortaodling, klonskogsbruk med gran och behovsanpassad gödsling kan öka skogsproduktionen, men risker finns bland annat med kväveläckage och för biologisk mångfald.

Annika Nordin, SLU informerade om forskningsprogrammet Future Forests vilket analyserar konsekvenser av de ökade anspråken på skogen och hur tvärvetenskap kan ge vägledning.

Pia Barklund, SLU illustrerade hur introduktion av främmande trädslag kan sätta co-evolutionen mellan patogen och träd ur spel, men menade också att främmande trädslag kan vara ett alternativ om de inhemska drabbas av skadegörare.

Åke Lindelöw, SLU berättade att främmande trädslag hittills är lindrigt drabbade av skadeinsekter då endast ett fåtal exotiska insekter har lyckats etablera sig i Sverige. Åke påpekade också vikten av en bra gränskontroll.

Ladda ner presentationerna här


Arkiv